Här jämför du kreditkort från kortutgivare på den svenska marknaden sida vid sida. För varje kort ser du ränta, årsavgift, hur många räntefria dagar du får, hur hög kreditgränsen kan bli och vilka förmåner som ingår, till exempel cashback och reseförsäkring. Filtrera och sortera listan för att hitta ett kort som passar hur du handlar och betalar.
Så jämför du kreditkort
Ett kreditkort är ett kort med en beviljad kreditgräns som du kan handla och betala med. Allt du handlar för under en månad samlas på en faktura. Betalar du hela fakturan i tid betalar du ingen ränta, och tiden från köp till förfallodag kallas räntefri period. Väljer du att delbetala blir resten en kredit med ränta. Jämför därför korten på det som kostar pengar för dig: årsavgift, valutapåslag och räntan om du skulle delbetala.
Just nu jämför vi 6 kreditkort. 2 av dem saknar årsavgift, 3 har reseförsäkring och 1 ger cashback. Den längsta räntefria perioden bland korten är 56 dagar, och den högsta kreditgränsen är 150 000 kr. Se vår guide om att jämföra kreditkort för en genomgång av vad varje villkor betyder.
Kreditkort, betalkort och debetkort
Med ett debetkort, det vanliga bankkortet, dras pengarna direkt från ditt konto. Ett betalkort ger dig en kredit under månaden, men hela fakturan ska betalas på en gång och det går inte att delbetala. Ett kreditkort fungerar som ett betalkort, men du kan också välja att delbetala skulden mot ränta. Många kort i Sverige är kombinerade kort där du kan välja om du betalar med kontot eller med krediten.
Typer av kreditkort
Kort med cashback eller bonus ger en del av köpbeloppet tillbaka. Resekort har ofta reseförsäkring och lågt eller inget valutapåslag. Kort utan årsavgift passar dig som använder kortet ibland eller som reserv. Premiumkort har fler förmåner men ofta en hög årsavgift. Välj ett kort som passar hur du faktiskt handlar.
Så fungerar räntefri period
Den räntefria perioden räknas från köpdagen till förfallodagen på fakturan. Hur lång den blir beror på när i månaden du handlar. Betalar du hela fakturan senast på förfallodagen betalar du ingen ränta på dina köp. Betalar du bara ett lägsta belopp får du ränta på resten. Kontantuttag med kreditkort räknas ofta inte in i den räntefria perioden, utan ger ränta från uttagsdagen.
Ett exempel: anta att kortets köpperiod är en kalendermånad och att fakturan förfaller den 25:e i månaden efter. Handlar du den 1 november har du 54 räntefria dagar, men handlar du den 30 november har du bara 25 dagar på dig innan fakturan ska vara betald den 25 december. Den längsta räntefria tiden som kortutgivaren anger gäller alltså bara köp i början av perioden.
Förmåner: cashback och reseförsäkring
Med cashback får du tillbaka en procentandel av det du handlar för. Förmånen är bara värd något om du betalar hela fakturan varje månad, eftersom räntan på en delbetald skuld nästan alltid är högre än den cashback du får. Räkna också på årsavgiften: ett kort med 395 kr i årsavgift och 0,5 % cashback måste användas för minst 79 000 kr per år innan cashbacken har betalat avgiften. Se alla kreditkort med cashback.
Många kreditkort har en reseförsäkring som gäller om du har betalat en viss del av resan med kortet. Försäkringen kan till exempel ersätta kostnader vid försenat bagage, försenat flyg eller avbeställning. Villkoren skiljer sig mycket mellan korten, så läs dem innan du reser. Se alla kreditkort med reseförsäkring.
Vad kostar kreditkortet per år? Tre räkneexempel
Vilket kort som blir billigast beror på hur mycket du handlar och var. Ett bra sätt att jämföra är att räkna ut kortets årskostnad: årsavgift plus valutapåslag, minus den cashback du får. I exemplet nedan jämför vi tre påhittade kort som liknar vanliga typer på marknaden. Exemplen förutsätter att du betalar hela fakturan varje månad, så att du inte betalar någon ränta.
| Kort | Årsavgift | Cashback | Valutapåslag |
|---|---|---|---|
| Kort A, utan årsavgift | 0 kr | 0 % | 1,75 % |
| Kort B, med cashback | 395 kr | 0,5 % | 1,75 % |
| Kort C, resekort | 595 kr | 0 % | 0 % |
| Profil | Köp i Sverige | Köp i utländsk valuta | Kort A | Kort B | Kort C |
|---|---|---|---|---|---|
| Använder kortet sällan | 30 000 kr | 0 kr | 0 kr | 245 kr | 595 kr |
| Använder kortet i vardagen | 150 000 kr | 10 000 kr | 175 kr | -230 kr | 595 kr |
| Reser mycket | 60 000 kr | 50 000 kr | 875 kr | 720 kr | 595 kr |
Det billigaste kortet för varje profil är markerat i fetstil. Ett minustecken betyder att cashbacken är större än kortets kostnader. Den som använder kortet sällan klarar sig bäst med kort A, den som handlar mycket i vardagen tjänar mest på kort B och den som reser mycket betalar minst med kort C. Gör samma räkning med dina egna siffror och de riktiga kortens prislistor innan du väljer.
Så ansöker du om kreditkort
Ansökan görs oftast på nätet och signeras med BankID. Du uppger bland annat inkomst, anställning, boendekostnad och andra skulder. Kortutgivaren gör sedan en kreditprövning och tar en kreditupplysning för att bedöma om du kan betala tillbaka. Det krävs att du har fyllt 18 år, och flera utgivare har en högre åldersgräns och krav på en lägsta årsinkomst. Undvik att ansöka om flera kort samtidigt, eftersom många kreditupplysningar på kort tid kan göra det svårare att få nästa ansökan beviljad.
Risker med kreditkort
Den största risken är att skulden växer. Använd inte kreditkortet som ett långsiktigt lån: betalar du bara det lägsta beloppet varje månad kan skulden ta lång tid att betala av och bli dyr. Försenade betalningar ger avgifter, och obetalda fakturor kan gå till inkasso och Kronofogden och leda till en betalningsanmärkning. Välj en kreditgräns som motsvarar ditt verkliga behov och betala hela fakturan varje månad. Behöver du hjälp med din ekonomi kan du vända dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun.
Vanliga frågor om kreditkort
Vilket kreditkort är bäst?
Det beror på hur du använder kortet. Använder du det sällan är ett kort utan årsavgift ofta bäst. Handlar du mycket kan cashback vara värt mest, och reser du ofta är reseförsäkring och lågt valutapåslag viktigast. Jämför årsavgift, ränta och förmåner för de kort som passar dig.
Vad är skillnaden mellan kreditkort och betalkort?
Med ett betalkort handlar du på kredit under månaden, men hela fakturan ska betalas på en gång. Med ett kreditkort kan du också välja att delbetala skulden mot ränta. Ett debetkort, det vanliga bankkortet, drar pengarna direkt från ditt konto.
Hur lång är den räntefria perioden?
Den räntefria perioden räknas från köpdagen till fakturans förfallodag och beror på när i månaden du handlar. Kortutgivarens angivna antal dagar gäller köp i början av köpperioden. Betalar du hela fakturan i tid betalar du ingen ränta på köpen.
Vad är kreditgräns?
Kreditgränsen är det högsta belopp du kan handla för med kortet. Den bestäms av kortutgivaren efter en kreditprövning av din inkomst och dina skulder. En beviljad kreditgräns kan räknas med när du söker andra lån, även om du inte använder den.
Vad är valutapåslag?
Valutapåslag är en avgift när du betalar i utländsk valuta, angiven i procent av beloppet. Vissa kort har inget valutapåslag. Välj alltid att betala i lokal valuta, eftersom butikens växling till kronor ofta ger en sämre kurs.
Vad händer om jag inte betalar kreditkortsfakturan i tid?
Du får en förseningsavgift eller påminnelseavgift och ränta på skulden. Betalar du inte alls kan fakturan gå till inkasso och sedan till Kronofogden, vilket kan leda till en betalningsanmärkning. Kontakta kortutgivaren direkt om du får problem att betala.
Kan jag få kreditkort med betalningsanmärkning?
Det är svårt. De flesta kortutgivare kräver att du inte har några betalningsanmärkningar. En betalningsanmärkning finns normalt kvar hos kreditupplysningsföretagen i tre år. Under tiden kan ett vanligt bankkort vara ett alternativ.
Får jag ränteavdrag för ränta på kreditkort?
Nej, inte från och med inkomståret 2026. Kortkrediter är krediter utan säkerhet, och för dem ges inget ränteavdrag längre.